Men nu har jag lite att dela med er igen ;) 

I morgon går jag in i vecka 36 och det är "bara" 35 dagar till bf. Vissa dagar känns det som det är en evighet kvar.

Jag har under dom senaste dagara börjat få mer sammandragning och ett tryck neråt, men antar att det är kroppen som börjat förbereda sig på en kommande förlossning. Och nu när jag ändå har gått så pass lång känner jag mig inte alls orolig över det jag känner! 

Det som forfarande oroar mig lite är att bebis fortfarande inte rör sig så mycket.. Men vad dom har kunnat se på alla tidigare undersökningar så har bebis mått prima i magen. 

Annars börjar jag mest oroa mig över när det hela väl ska sätta igång, hatar den här ovissheten att det kan sätta igång i morgon eller så går jag flera dagar över tiden.. Jag är en sån människa som vill ha kontroll på allt, och just det att jag inte kan veta när han väljer att komma gör mig väldigt stressad. Så jag tänkte jag skulle prata med min barnmorska om det på fredag och bara få ventilera mina känslor! 

Annars när jag kom hem i dag möttes jag av ett paket som jag beställt till manen till allahjärtans dag, ville ge

Honom någon personligt och visa att jag är så glad att ha honom vid min sida. Så jag har beställt ett armband med vår kommande sons namn på ❤️

Som ni vet har vi kallat honom Alfons nästan hela tiden och jag har verkligen gillat namnet men vi har bestämt att det blir ett andra namn..

Namnet gillar vi verkligen båda två och vi hoppas vår lilla kille kommer passa i det!